Så kan Brista i aktning användas i en mening
- Å ena sidan var jag färdig att brista ut i en suck vid tanken på en ytterligare sänkt levnadsstandard.
- De skulle burit knoppar och blad, tänkte hon och var nära att brista i gråt som om en anförvant dött.
- Att vara duglig i sin tjänst skänker alltid någon tillfredsställelse — det ger en åtminstone aktning för sig själf.
- Och hans tålamod kan också brista.
- Jag hyser den djupaste aktning för denna man ; jag skulle säga vördnad, jag borde säga vänskap ; men det gör ingenting.
- Ni har ingen aktning för pigan, som borstar era skor.
- — Hör mig, tro mig och gif mig den aktning jag förtjenar, så skall jag lyfta Dig om mig högt öfver detta grodträsk der vi gått ner oss !
- Alkohol- och tobaksprodukter kan därför inte anses brista i fråga om säkerhet i den mening som avses med den lagstiftning som nu föreslås.
- Skulle dammen brista så kommer väg 360 att spolas bort och processvattnet kommer att hamna i Örån.
- Han må nu hava handlat av vad bevekelsegrunder som helst, så har jag aktning - "
- Jag har likasom du, Nickol, aktning för denna man.
- Han lutade pannan mot dörrposten, sträckte armarna över huvudet och grät, så att hjärtat kunde brista.
- Si, det har alltid förundrat mig att du inte haft någon - aktning för Johans mor.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.